Phnom Penh, Kambodja

I torsdags vid tolvtiden blev vi upphamtade av Dora, en turistchauffor bosatt i Siem Reap. Han ar fodd och uppvuxen i huvudtaden Phnom Penh och skulle dit for att halsa pa sin famil under det kinesiska nyaret om firas i Kambodja nu. Vi var glada att fa kunna aka med Dora, och han tog verkligen sin chaufforsroll pa storsta allvar och berattade och forklarade. Resan var ganska lugn och behaglig, Dora kor extreemt forsiktigt och dom verkar ha manga poliskontroller utmed vagarna i Kambodja. Tror det tog oss nagot mer an 5 timmar att komma fram till Phnom Penh. Det var jattekul att fa se Kambodjas landbyggd, dar merparten av befolkningen bor. Man kan lungt saga att det var full rulle overallt. Barn sprang nakna, kossor blockerade vagen och overallt satt det forsaljare utmed vagkanten. Pa ett stalle kom en man gaende med en gris i koppel, haha.



Jag, Dora och Elli.

Val framme i Phnom Penh var trafiken betydligt myvket hetsigare. Alla kor moppe och det ar inte alldeles ovanligt att de sitter 5 pers pa en moped, en hel familj liksom! Elli och jag var sa radda nar vi skulle korsa gatan en gang att tuktuk-forarna garvade at oss och en snall man skjutsade oss over gatan i sin tuktuk sa att vi skulle slippa ga over. Vi bor pa Lucky Guesthouse, ganska centralt. Det ser ut som ett gammal mordrum med kaklade vaggar och galler for fonstren, men vi trivs!
Dora verkade vara ganska ensam och hade inte talat om for sin familj att han skulle komma och besoka, sa han sa att om vi ville ha en chauffor i Phnom Penh for en billig penning sa var det bara att ringa. Klart vi gjorde! Dora blev varan chauffor i 2 dagar till och raknas numera om en kompis! riktigt vanlig och omtanksam kille.

Jag hade sett en affisch vid hostellet om S.C.A.O - Save Children Asia Organisation. Ett utbildningscenter for barn och ungdomar som aven fungerar som barnhem at de barn om ar foraldrarlosa. Jag ringde dit och bestamde med managern for barnhemmet att vi skulle fa komma och halsa pa under fredagseftermiddagen. Vi akte till ett kopcentrum for att kopa med oss gavor till barnhemmet: 10 kg ris, tvalar, pennor, pennvassare, skrivbocker och klubbor. Vi blev otroligt fint valkommnade av bade barnen och volontarerna som arbetar pa centret. Riktigt fin upplevelse. Detta ledde till att vi blev ditbjudna till skolans Nyarsfest som skulle hallas lordag eftermiddag. Bilder fran detta kommer langre ner i inlagget.

Lordagen blev fullspackad. Klockan 7 pa morgonen kom Dora och hamtade upp oss utanfor guesthouset och vi korde nagra mil utanfor Phnom Penh till Choeung Ek, platsen for de massgravar som anvandes under tiden da Roda Khmererna ledde Kambodja under ledning av bland andra Pol Pot. Det var faktiskt en valdigt vacker och gron plats, och totalt fruktansvart att se vad som pagick har i slutet av 70talet. Tror de hade funnit narmare 9000 lik i gravarna. Detta ar bara en av alla Killing Fields som finns i Kambodja, sammanlagt dodades flera miljoner manniskor pa grund av att de av olika anledningar misstanktes vara emot Roda Khmerernas satt att styra Kambodja.





mannisko-kranium

Uppgravda massgravar

som om man ens hade tankt tanken liksom?

Detta ar minnesmonumentet som byggdes i mitten pa 80talet.  I tornet har de samlat alla benrester samt klader fran offren.

Efter besoket i Choeung Ek akte vi in mot Phnom Penh igen for att kaka lite frukost. Dora visade vart hans foraldrar bodde, vart han hade gatt i skola och sa vidare samt massa andra platser som inte direkt star med pa turistkartorna.
Sedan besokte vi tortyr-fangelset, kallat S21 Prison. Har torterade manniskor i syfte att fa fram information kring motstandsgrupper till de styrande i landet. Om fangarna vagrade att svara pa fragorna kunde dom fa naglar bortdragna, fingrar kapade, ja ni fattar nog. Sedan dodades dom. Om fangarna gick med pa att svara pa fragorna och delge information dodades de visserligen, men pa ett snabbare och mindre smartfritt satt. To die or to die.
Cellerna var lojligt sma, och jag madde riktigt illa nar jag sag bilderna pa alla torterade stackars stackars manniskor. Upp emot 14 000 mannikor dog i S21, endast 7 overlevde.



S21

En tortyrkammare. Det var blod kvar pa golvet.


Nagra av alla som dog i fangelset.

De 7 overlevande.

Fangelsedirektoren Duch. Nagon har vandaliserat hans bild i ren vrede. Duch sitter idag inroniskt nog fangslad pa ett annat fangelse i Phnom Penh.

Trots att vi inte hade nagon vidare matlust efter detta akte vi till Riverside for att ata lunch. Vi har inte alls stott pa manga turister i Phnom Penh, faktum var att vi var de enda vasterlanningarna i kopcentrumet under fredagen och folk tittade pa oss overallt och log. De flesta besoker PP under en dag for Killing Fields och S21 och reser sedan vidare till badorten Sihanoukville eller upp till Siem Reap.
Men vill man stota pa lite blekansikten ska man aka till Riverside, riktigt god mat och trevlig personal pa restaurangerna dar.
Daremot ar det otroligt mycket tiggare och gatuforsaljare som vandrar runt fran restaurang till restaurang. Jag fick svagt hjarta och kopte en bok for 5 dollar av en liten kille, trots att jag inte ville ha nagon. Pojkens kompis som aven han salde bocker borjade jamra sig over att jag inte kopte nagot av honom. Forst blev han gnallig, sedan ledsen och till sist nastan aggressiv. Han hade sadan angest over att han kompis hunnit fore med att salja en bok till mig att tararna borjade skymta i ogonvran. Jag klarade inte av det. Klarade. Inte. Av. Det. Jag kopte en bok till och tvingade pojken att le mot mig. Sedan at jag min pasta Carbonara under tystnad med en klump i magen. De ar bara barn, dom ska inte salja bocker pa gatan, dom ska spela fotboll eller ga i skolan. Hatar dessa desperata blickar.










Nu till det roliga!
Dagen borjade ju med ratt mycket hemskheter men efter att ha vilat upp oss en timme pa hostellet - detta behovdes verkligen eftersom det varit 40 grader varmt hela dagen- akte vi till S.C.A.O:s Nyarsfest!
Detta kommer att vara ett minne att bara med sig resten av livet. Alla underbara, fina barn. En del foraldrarlosa -en del inte. Men alla valdigt fattiga. Volontarerna hade kopt Coca Cola till barnen, det bjod pa kakor och bananer och sedan fick de allihop varsin tandborste och en genomgang i hur man borstar tanderna. Vi hade ett par riktigt skojiga timmar pa centret dar vi lekte med barnen. De spelade spel, dansade till Akon-latar och malade sig i ansiktet med vitt baby-puder, som en slags ritual.
Vi akte darifran med riktigt varma hjartan och nyvunnen tacksamhet for svensk valfard. Jag ville ta med mig alla barnen hem till Etuna pa momangen!!


barnhemmet

En volontar fran Tyskland tar tid medan pojkarna tavlar om vem som kan halla andan langst. Pojken till hoger heter Leap. Riktigt hyperaktivt charmtroll!

Ett av barnen tog kort pa mig!

Jag och nagra av de aldre tjejerna i 13-15 ars aldern. Tjejen i gult heter Lem.








Pojken i bla skjorta heter Ra. Tjejen i gront tyckte valdigt mycket om Elli.

Barnen vid klassrummet.

Underbar liten kille!

Gott med Coca Cola:)

Srey Lia ar en valdigt sot och blyg liten tjej.

Tjejerna har fatt varsitt glas Coca Cola som dom sveper i den 40gradiga varmen




Lilla Chin Long ar yngst av barnen pa centret och fodd 2007.

Elli skalar en mandarin at Chin.

Gullungar!

Ar inte detta det sotaste ni sett?

Jag och Ngorl, fodd 1994. Tackta i babypuder:)

Byns coola killar stallde upp pa bild!

Grupplek

Alla deltar med stor entusiasm

Jag vet, man far inte favorisera men...sjukt underbar liten pojke. Riktigt busig!








Nu har jag suttit i 5 timmar pa detta internetcafe och folk borjar kolla konstigt pa mig samt star och glor over axeln pa min dataskarm. haha.

Imorgon flyger vi till Bangkok for att sedan leta oss vidare ner till Koh Chang. Maste battra pa brannan!

Kram Pa Er
forsok gladjas att det ni har i livet. Man glommer sadant ibland. Vi fick ett riktigt wake up call pa barnhemmet igar.

http://www.savechildreninasia.org/SCAO-children.html

Kommentarer
Postat av: Sara

Tårar i ögonen säger jag bara. Att man kan bli så glad av ett glas med cola och en tandborste, det är svårt att förstår. Söta gullungar!



Nu räknar jag ner och kryssar dagar i kalendern, snart är ni hemma!

Love you! Puss

2010-04-11 @ 21:48:40
Postat av: erika

Ens egna vardagsbekymmer känns så små när man får läsa om detta.. jätte fint inlägg tycker jag verkligen. Så söta barn önskar dem all lycka i livet och att de får det bra =)

2010-04-13 @ 02:00:04
Postat av: Elli

Och jag gillade tjejen i gront valdigt mycket, sotaste barnen! Blev tarogd ocksa nar jag laste inlagget, vilka fina manniskor utan allt men anda med karlek och styrka och positivitet.

2010-04-14 @ 18:38:34
Postat av: Mikaela

Förlåt, men jag kunde inte låta bli att garva när du skrev att du tvingade pojkstackarn att led åt dig, när du tillslut köpt boken. lite tragikomsikt, haha. Men jag förstår dig, usch, klarar inte heller av sånt! Jättefint inlägg Sassibrassi! PUSS

2010-04-21 @ 13:47:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0